Bakterien Bacillus thuringiensis israelensis (Bti)
Det finns ett stort antal varianter av Bacillus thuringiensis som alla bildar proteinkristaller med verkan mot olika grupper av insekter, men enbart om insekterna sväljer kristallerna. Varianten Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) bildar ett kristallint protoxin som är verksamt mot främst larver av stickmyggor (Culicidae) och knott (Simuliide), men vid kraftigt ökad dos även mot fjädermyggor (Chironomidae) och sorgmyggor (Sciaridae).
Enbart om proteinkristallerna sväljs av en stickmygglarv och kommer in i dess mage, som har en basisk miljö (högt pH), kan kristallerna lösas upp och protoxinet blir tillgängligt för enzymatisk påverkan. Specifika enzymer klipper av protoxinet i bestämda regioner så att fyra cellspecifika toxiner bildas. När dessa olika toxiner kommer i kontakt med de specifika tarmceller som de är ämnade för, så bryts cellerna sönder och det bildas hål som gör att maginnehållet kommer ut i kroppshålan och larven avlider. Den långa och komplicerade raden av händelser som krävs innan de cellspecifika toxinerna bildas och att målcellerna för toxinerna förekommer rikligt hos stickmyggor, gör att bekämpningsmedlet har extremt riktad verkan mot stickmygglarver.
Bacillus thuringiensis israelensis har fått sitt namn därför att den upptäcktes för första gången i Israel 1976 av Professor Joel Margalit vid Ben Guiron Universitetet. Fyndet av en myggspecifik variant av Bacillus thuringiensis innebar en revolution för miljövänlig stickmyggbekämpning och redan 1978 genomfördes de första pilotförsöken med Bti mot översvämningsmyggan Aedes vexans i tyska Rhendalen. Den tyska myggbekämpningsorganisationen ”Kommunale Aktionsgemeinschaft zur Bekämpfung der Schnakenplage e.V.” (KABS) använder fortfarande Bti mot stickmyggor och efter nästan 40 års användning har inga problem med resistens observerats. För närvarande används Bti mot stickmyggor i ett mycket stort antal länder i Europa, Asien, Australasien, Sydamerika och Nordamerika. Generellt är Bti effektivt mot alla arter av stickmyggor, men det krävs att man hittar larverna. Några arter som är viktiga smittspridare, som Aedes aegypti och Aedes albopictus, använder små och dolda larvmiljöer och är därför extremt svåra att bekämpa.
Bti-produkter finns i form av pulver, vätska eller granulat, och vi använder ett granulat, VectoBac G. Bakterien Bti odlas i stora behållare, torkas och mals till pulver. Detta bakteriepulver klibbas fast på små bitar av majskolvens vedartade kärna med hjälp av majsolja. Form och densitet hos dessa Bti-laddade granulat gör att de kan spridas från helikopter och ta sig ner genom lövklädda trädkronor, buskar och gräs för att nå vattenytor och pölar i markplanet. När granulaten landar på vattenytan frigörs lite majsolja som gradvis tar med sig proteinkristallerna så att de sakta sjunker genom vattnet och kan sväljas av stickmygglarver.
Efter 40 år av forskning kring Bti är det tydligt att bakterien förekommer i fuktiga miljöer över hela jorden förutom på bergstoppar och i polarområden. Forskare från Stockholms universitet hittade Bti redan under 1990-talet i Nordmyra, nära Tärnsjö i Nedre Dalälven. Detta var fem år innan VectoBac G började användas där.
Enbart om proteinkristallerna sväljs av en stickmygglarv och kommer in i dess mage, som har en basisk miljö (högt pH), kan kristallerna lösas upp och protoxinet blir tillgängligt för enzymatisk påverkan. Specifika enzymer klipper av protoxinet i bestämda regioner så att fyra cellspecifika toxiner bildas. När dessa olika toxiner kommer i kontakt med de specifika tarmceller som de är ämnade för, så bryts cellerna sönder och det bildas hål som gör att maginnehållet kommer ut i kroppshålan och larven avlider. Den långa och komplicerade raden av händelser som krävs innan de cellspecifika toxinerna bildas och att målcellerna för toxinerna förekommer rikligt hos stickmyggor, gör att bekämpningsmedlet har extremt riktad verkan mot stickmygglarver.
Bacillus thuringiensis israelensis har fått sitt namn därför att den upptäcktes för första gången i Israel 1976 av Professor Joel Margalit vid Ben Guiron Universitetet. Fyndet av en myggspecifik variant av Bacillus thuringiensis innebar en revolution för miljövänlig stickmyggbekämpning och redan 1978 genomfördes de första pilotförsöken med Bti mot översvämningsmyggan Aedes vexans i tyska Rhendalen. Den tyska myggbekämpningsorganisationen ”Kommunale Aktionsgemeinschaft zur Bekämpfung der Schnakenplage e.V.” (KABS) använder fortfarande Bti mot stickmyggor och efter nästan 40 års användning har inga problem med resistens observerats. För närvarande används Bti mot stickmyggor i ett mycket stort antal länder i Europa, Asien, Australasien, Sydamerika och Nordamerika. Generellt är Bti effektivt mot alla arter av stickmyggor, men det krävs att man hittar larverna. Några arter som är viktiga smittspridare, som Aedes aegypti och Aedes albopictus, använder små och dolda larvmiljöer och är därför extremt svåra att bekämpa.
Bti-produkter finns i form av pulver, vätska eller granulat, och vi använder ett granulat, VectoBac G. Bakterien Bti odlas i stora behållare, torkas och mals till pulver. Detta bakteriepulver klibbas fast på små bitar av majskolvens vedartade kärna med hjälp av majsolja. Form och densitet hos dessa Bti-laddade granulat gör att de kan spridas från helikopter och ta sig ner genom lövklädda trädkronor, buskar och gräs för att nå vattenytor och pölar i markplanet. När granulaten landar på vattenytan frigörs lite majsolja som gradvis tar med sig proteinkristallerna så att de sakta sjunker genom vattnet och kan sväljas av stickmygglarver.
Efter 40 år av forskning kring Bti är det tydligt att bakterien förekommer i fuktiga miljöer över hela jorden förutom på bergstoppar och i polarområden. Forskare från Stockholms universitet hittade Bti redan under 1990-talet i Nordmyra, nära Tärnsjö i Nedre Dalälven. Detta var fem år innan VectoBac G började användas där.